En annan kurs som jag medverkar i är "Mobbning - skolpraktik och forskningsperspektiv" som anordnas av ett flertal lärosäten runt om i landet. Vi hade vår första kursträff (av fem) idag och vi hade intressanta diskussioner kring minnen och erfarenheter av mobbning.
En viktig reflektion som jag gjorde var att några av kursdeltagarna gav uttryck för en önskan om ett starkt pedagogiskt ledarskap för att kunna skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö (och indirekt mindre risk för kränkningar). Det efterlystes mod och hjärta för att fatta kortsiktigt jobbiga beslut för långsiktig vinning.
Ibland kan det vara lätt att tro att mobbning enbart handlar om individuella förutsättningar. Att vissa är predestinerade mobbare eller mobboffer. Det kan vara jobbigt att inse att vi i skolans värld ibland bäddar för situationer som dessvärre underlättar elevers kränkningar av andra elever genom att en ogenomtänkt kommentar eller handling.
En konkret situation, som är dagsakuell för många lärare, är hanteringen av mobiler i klassrummet. För att skapa förutsättningar för en fungerande lösning krävs respekt från både elevers och lärares sida. Elever ska ta hänsyn till undervisningen och inte störa andra elever eller läraren. Lärare ska respektera elevens integritet genom att förstå att mobilen kan vara lika personligt som smycken eller kläder.
Bara genom att medvetet arbeta för att skolans verksamhet ska spelas av elever och lärare på samma planhalva, inte som motståndare på olika planhalvor, kan ett tryggt och utvecklande arbetsklimat säkras. Det görs av eleverna tillsammans med modiga pedagoger som inte låter sin vuxenerfarenhet reduceras till tolkningföreträde, utan till lyhörd vidsynthet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar