Idag har jag gett kursdeltagarna i uppgift (för de som känner att det är ett bra sätt att arbeta) i uppgift att leta fram exempel på lärare som provat att utveckla undervisningen genom att använda ungas sätt att kommunicera. Jag har fått höra några exempel när jag varit ute och föreläst runt om i landet, t.ex. de som använt MSN och lärt känna eleverna mycket bättre (bättre förutsättningar för lärande..?) eller Lunarstorm i svenskuppgifter.
I tidigare kursomgångar av den här kursen har kursdeltagarna också fått fundera ut något sätt att använda digitala kulturer för att utveckla undervisningen, och en hel del idéer har kretsat kring användning av nätgemenskaper/communities.
Med tanke på att de unga nätkulturerna faktiskt har funnits några år nu, borde det finnas ganska många exempel på lärare som vågat ta språnget och bege sig in på "samma planhalva" som eleverna.
Jag ser det som en viktig uppgift att försöka samla "goda exempel" på just såna lärare. Det viktiga är kanske inte resultatet av experimentet, även om det är kul om det lyckats, utan just att de vågade förändra sin undervisning i den riktningen utan att kapitulera som pedagog. Tvärtom, genom en stark tro på betydelsen av ett genomtänkt och pedagogiskt förankrat upplägg så kan man våga röra sig på obekanta marker.
Det talas ju ibland om att ungdomarna kan så mycket mer om IT och att de vuxna är ljusår efter. Jag ser inte riktigt så på saken. I detta sammanhang, skolan och lärande, så blir det viktiga för läraren att ta tillvara alla resurser som finns för att skapa så bra lärande som möjligt. Det vilar ett ansvar på "kaptenen" att ha rätt kurs i sikte, men vara lyhörd för det finns andra som ser nya vägar till målet.
Hoppas att vi kan få en wiki full med spännande exempel på modiga kaptener!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar